Välkommen till Biologiska institutionen, Cell- och organismbiologi (COB), vid Lunds universitet. Detta är vår populärvetenskapliga sida. Här kan du läsa om vår forskning och besöka den populärvetenskapliga sajten "Info om djur".
Celldelning och celldöd i kroppen Stina Oredsson
Om den finstämda balans mellan cellers tillväxt och delning, deras specialisering för olika funktioner och deras programmerade död som är nödvändig för att vår kropp ska fungera normalt. Om polyaminernas betydelse för att reglera denna balans. Bilden visar en positivt laddad grupp i en polyaminmolekyl. Läs mer
Människans anpassningar till dykning Johan Andersson
Om människans dykrespons, som sparar på syrgas åt oss när vi fridyker. Dykresponsen innebär att pulsen sjunker och att blodflödet strypes till stora delar av kroppen, dock ej till hjärta och hjärna som måste ha syrgas. Bildens dykare får syrgas via gastuben och behöver därför inte sin dykrespons. Läs mer
Signalering hos växter
via kinaser Erik Andreasson
Växter försvarar sig mot stress, t.ex. sjukdom och kyla. Försvaret aktiveras ofta via kinaser, ett slags enzymer. Kunskap om dem kan ge växtförädlingen nya redskap, vilket kan minska behovet av bekämpningsmedel. På bilden en liten planta som gör för mycket av en målmolekyl för ett kinas. Läs mer
Däggdjurens släktskapsförhållanden Úlfur Árnason och Axel Janke
Studier av mitokondriellt DNA ger en helt ny bild av hur olika däggdjur är släkt med varandra. Till exempel så är flodhästen närmast släkt med valarna, inte med svinen. Studierna visar också att människan och schimpansen skiljdes åt flera miljoner år tidigare än man förut trodde. Bilden visar en nära släkting. Läs mer
De genetiska systemens evolution Bengt O Bengtsson
Om en naturlig transgen, en gen som överförts mellan två gräsarter på naturlig väg. Om fördelar och nackdelar med könlig och icke-könlig fortplantning hos femfingerört och sandlök. Bilden visar vippa och småax av gräset fårsvingel som ibland innehåller en transgen från en gröeart. Läs mer
Fotobiologi, om ljus och liv Lars Olof Björn
Om hur ljuset påverkar växter och djur och om hur olika ljusabsorberande färgämnen utnyttjas av växterna. Om det märkliga D-vitaminet som förklarar varför människor är ljushyllta på nordliga breddgrader. Bilden visar en lav som bildat ett gult skyddpigment på den solbelysta sidan. Läs mer
Hur uppkommer nya gener? Olof Björnberg och Jure Piskur
Hur nya gener uppkommer hos organismerna genom att två kopior bildas av en gammal gen och de båda kopiorna får olika funktioner. Om hur generna för de enzymer som sköter om DNA-syntesen uppkommit genom sådan duplikation. Bilden visar en bit av strukturen hos ett enzym från bananflugan. Läs mer
Telomererna: början och slutet
på kromosomen Marita Cohn
Om telomererna, "mössor" som finns på kromosomers ändar. De avgör hur gamla kroppens celler kan bli och kan avgöra om cancer ska uppkomma. På bilden syns de som lysande punkter i änden på en så kallad polyten kromosom från en mygga. Läs mer
Djuren ser inte världen som vi ser den Marie Dacke, Almut Kelber, Ronald Kröger,
Dan-E Nilsson, Bodil Sjögreen, Bo Söderberg
och Eric Warrant
Ögon finns hos nästan alla djur från maneter till däggdjur. Men alla djur ser inte världen på samma sätt. Det finns flera typer av ögon som fungerar olika. Hos varje djur är ögat anpassat till levnadssättet. Bilden visar hur laserljus bryts i linsen från ett fisköga. Läs mer
Återutväxt av nervfibrer:
en fråga om liv och död
Per Fredrik Johansson och Martin Kanje
När utåtledande utskott från nervceller förstörts, aktiveras molekylära kaskadmekanismer som gör att utskotten återbildas. Återutväxten kan spela en roll vid skador och sjukdomar i nervsystemet. Bilden visar grönfärgade nervcellsutskott som växer på ett elektroniskt chips. Läs mer
Bakteriers komplicerade inre liv Klas Flärdh Bakteriers litenhet har länge lurat oss. Ny forskning har revolutionerat synen på de små och skenbart enkla bakteriecellerna. De har bland annat visat sig ha ett cellskelett, precis som djurceller och växtceller. Cellskelettet kan bli en angreppspunkt för nya antibiotika. Bilden visar hur sporer bildas i en hyf hos bakterien Streptomyces.Läs mer
Parasitsteklar i Costa Rica Christer Hansson
Jordens biologiska mångfald är till största delen outforskad, särskilt i tropikerna. I Costa Rica har en mängd nya arter av familjen Eulophidae upptäckts. Eulophiderna är parasitsteklar vars larver utvecklas i insekter och spindlar. Värden förtärs och dör till slut. Bilden visar huvudet på en parasitstekel. Läs mer
Livets pigment: om de viktiga hemmolekylerna Lars Hederstedt
Hem, liksom klorofyll, tillhör en grupp organiska molekyler som ibland kallas för "livets pigment", då de är färgade och krävs för fundamentala livsprocesser som cellandning och fotosyntes. Bilden visar den centrala delen av en hemmolekyl med en järnatom. Läs mer
Evolution och genetik hos smågnagare Maarit Jaarola
Om hur olika sorkarter överlevt istiden och hur en del av dem vandrat tillbaka till vårt land när isen försvunnit. Om hur nya sorkarter snabbt har uppkommit inom släktet Microtus. En helt ny sorkart har upptäckts i södra Europa. Bilden visar en åkersork. Läs mer
Parasiter med injektionsspruta Ronny Larsson
Mikrosporidier är sporbildande encelliga parasiter på djur. Det finns cirka 1 500 kända arter, men det verkliga artantalet är sannolikt mer en miljon. Mikrosporidiesporerna kastar ut en teleskopisk injektionskanyl som tränger in i en värdcell och injicerar en parasitcell i denna. Bilden visar levande mikrosporidiesporer. Läs mer
Varför slösar växterna med energi
vid cellandningen? Allan Rasmusson
Om det komplicerade enzymmaskineri som ombesörjer cellandningen i växternas mitokondrier. Mitokondrierna producerar energi i en för cellen användbar form med hjälp av syrgas. Bilden visar schematiskt en bit av en mitokondrie. Läs mer
Genetisk analys av
populationer och individer Torbjörn Säll Om hur nya växtarter kan bildas i naturen genom att två gamla arter korsar sig. Om den muterade gen som ger von Willebrands sjukdom med ökad blödningsbenägenhet. Om kromosomrubbningar i tumörer hos människan. Bilden visar backtrav (Arabidopsis thaliana).Läs mer
Bakteriers anpassning till stress Claes von Wachenfeldt Allt liv på jorden är beroende av bakterier. De har en fantastisk förmåga att anpassa sig till olika miljöer och har utvecklat en rad mekanismer för överleva olika typer av stress. Bilden visar en del av proteinet flavohemoglobin som bakterier använder till att eliminera giftig kväveoxid. Läs mer
Korta eller långa växter?
Cellmembranet kan ge svar Susanne Widell
Om cellskelettets betydelse för växtcellen. Cellskelettet bestämmer om cellen ska bli kort eller lång. Bilden visar schematiskt en så kallad mikrotubulus (röd) under cellmembranet (grönt). Mikrotubuli är proteinrör som ingår i cellskelettet. Läs mer
