Kurserna Genetisk analys I och Genetisk analys II ger teoretiska kunskaper och färdigheter som är användbara inom stora delar av biologin, såväl inom grundforskning som inom biologins tillämpningsområden. Speciellt gäller detta områden där man analyserar genetiska data både i form av markördata och sekvenser. Exempel på specifika sådana områden är associationsstudier inom medicinsk forskning, växtförädling och djurförädling. Vid sådana studier utnyttjar man både markörer och kvantitativ genetik. Dessutom skall sägas att DNA ur olika aspekter studeras inom nästan alla biologins grenar, t.ex. inom fysiologi, ekologi och systematik.

Kursens Genetisk analys II fungerar som en fortsättning på Genetisk analys I. Ett avsnitt behandlar DNA-sekvensers evolution. Ett annat tar upp statistiska metoder i genetiken. Speciellt behandlas "maximum likelihood"-metoden och dess tillämpningar inom genkartering. Dessutom introduceras några grundläggande begrepp från sannolikhetsteorin som sedan tillämpas, bl.a. annat på kvantitativa genetiska modeller. Ett avsnitt med populationsgenetik ingår också i denna kurs, men här behandlas koalescensteorin. Denna teori är den nya inriktningen inom populationsgenetiken som analyserar DNA-sekvensvariation som ett resultat av hur individer och deras kromosomer är släkt med varandra. Avslutningsvis ingår ett moment där studenterna får lära sig att själv konstruera evolutionsgenetiska modeller. Liksom i kursen Genetisk analys I ingår laborativa övningar där man tillämpar metoder och begrepp som ingår i kursen.